.

Allting bara snurrar runt mina ben. Ena stunden vet jag precis vad jag vill & den andra stunden blir jag som frusen och undrar vafan jag tänker med? Allting hade varit mycket enklare med ett facit i handen.
Man vill aldrig gå efter ett facit för att man vet att man vill klara problemet på egen hand. Men ändå finns suget efter det där facitet. Livet är väl allt underligt?

Tiden känns som en evighet.
Klockan tickar hela tiden
men den rätta tiden kommer inte.
Klockan stannar upp
där ser jag ditt ansikte.
Emellan träden,
i mina drömmar.
Kan drömmar bli verklighet,
och kan verklighet bli drömmar?

Bilden är tagen från google.

När jag ser på dig känns allting eländigt.
När jag hör din röst känns allting eländigt.
När jag läser dina ord känns allting eländigt.
Varför är allting eländigt?
Varför kan jag inte njuta av att få se dig,
att slappna av när jag hör din röst
eller le när jag läser dina ord?

Hur man än gör för att förbättra det för sig själv så blir det bara sämre. Det finns helt enkelt ingen rättvisa. Det är bara att inse det och acceptera. Världen utvecklas MEN det gör även vi människor! Och mitt försök till rättvisan för min egen del misslyckades totalt. Det finns ingen rättvisa, det finns ingen rättvisa. ACCEPTERA! :´(

Du har en dröm som är för stor, en dröm som du vet inte kan bli sann. Att den är omöjlig. Men ändå slutar du inte kämpa även fast att du vet att du kämpar i onödan och spiller massa tid. Men du vet att du måste uppfylla drömmen. Uppfylla drömmen för att kunna leva känns det som. 
              Och att veta att någon annan upplever din dröm just nu sårar dig. Du skulle göra vad som helst för att byta liv med den personen för att uppleva din dröm, utan att veta att den människan kanske har ett helvete i övrigt. Medan du själv har det skapligt bra. Drömmar kan vara alldeles för luriga. Dem lurar dig till att vilja ha ett sämre liv för att få drömmen till verklighet.

Skulle någon kunna byta sitt liv mot en annans för att uppleva sin dröm? Är inte det själviskt? Men ändå är det så man kan känna ibland. Vi människor är alldeles för själviska.

När jag var på stan imorse med mormor & pappa & köpte nån rakapparat till mormors gubbe på expert så vänder jag mig om i kön och tycker att jag känner igen hon som står bakom mig, så ser jag att det är en lärare!
Jag hejade ju såklart & helt plötsligt stod vi och pratade (självklart frågade pappa om jag går i skolan och gör det jag ska...). Hon sade ju att jag gjorde det ;). Because I do liksom. Så började vi prata om framtien, valen vi gjorde inför åk 2. Vi får välja yrkesförberedande eller högskoleförberedande & hon blev chockad då jag sa att jag hade sökt yrkesförberedande & hon berättade att jag skulle klara hennes kurser för högskoleförberedande galant. Då fick jag mig en tankeställare. Det är väl ändå lika bra att göra det med en gång & slippa gå på komvux senare?
                      Detta har jag suttit och tänkt på hela dagen - snacka om att en lärare är bra på att ge en tankeställare. På måndag ska jag iaf gå till rektorn för att se om det är försent att ändra på pappret..
Men jag tänker inte ta bort yrkesförberedande.. Utan om jag kommer in på allt så går jag allt. Kanske inte kul att sluta halv 4 varje dag, men det är de värt! Lätt. Så vi får se hur det blir..
                      Kommer jag in på allt så blir det allt inom frisör, estet, svenska, engelska + alla gamla traditionella SO ämnen såsom religion, samhäll och sådant. Så mycket plugg skulle det kunna bli..

Värmen cirkulerar runt min kropp
luften stiger upp genom strupen
Kan det finnas något hopp?
Jag i soffan sitter ihopkrupen.
Hoppas på en chans
att prinsen mig ska gilla
Livet är dock ingen dans
Jag ingen tid vill spilla.

Hoppandes på ett brinnande järngolv,
ser du drömmarnas prins.
Medan fötterna tar eld räcker han dig en ros
med en komplimang.
Elden stiger snabbt mot kinderna.
Prinsen tar graciösa steg mot muren
Elden slocknar.
Hur kan denne stilige prins påverka dig?
Är han en drömprins eller en drog?

Sitter på en dryg jävla rast o.O

Efter rasten kör vi igång med äldre litteratur, äntligen nåt som kan vara lite kul (tema kärlek). Hoppas vi får skriva lite eget också. Inte för att jag är bra eller så (för det är jag absolut inte), men jag älskar att skriva & sen så spelar det ingen roll om vad jag skriver. Det är därför som det kan bli så långa inlägg jämt. Men jag försöker att dra ner på raderna ;) Men... det är inte alltid det lättaste.

Nu vill jag läsa äldre litteratur! Någon som vill ta vår rast ifrån oss? :)

Men i ett försök skulle jag ha sagt "helt gudomligt underbart men samtidigt sorgset och ledsamt".
Du vill få din vilja igenom men är för feg för att fixa det på egen hand. Men det måste bli av för eller senare. Hoppas att det lutar mot gudomligt underbart..

Jag önskar att drömmar vore verklighet och verkligheten drömmar. Allt vore så mycket bättre då. Jag önskar att ordet feg betydde fruktansvärt-energisk-godbit. Allt vore bättre så. Jag önskar att du kunde läsa mig. Allt hade varit bättre om jag vore en bok..

JIIIHOOOOOJAAAAAAAAA!
Jag har bara en halv inlämningsuppgift kvar. Gissa om jag är glad? Tror att jag spricker snart om jag ska vara ärlig! Det luktar frisörlektion på torsdag ;) Fast den delen som är kvar är den jobbigaste delen, men med min inproviserade hjärna så fixar det sig. Jag får låta fantasin flöda fritt! Efteråt får jag unna mig själv Bullar & saft & en film! Det är jag nog allt värd efter alla inlämningsuppgifter som jag gjort ♥

Du vet dendär känslan man får när man är olyckligt kär, eller tror sig vara det för att man inte har berättat för den andra personen ännu?
             Den känslan man får av att höra dennes röst, fötterna lyfter från marken och man känner luften runt benen. Känslan av att kunna flyga. Känna hur det blåser om benen och pirrar i magen.
             Den känslan saknar jag. I really do. jag vill känna mig fri, vill flyga. Flyga för dig. Men en annan känsla säger att jag inte alls vill detta. Det är inte vad jag behöver.

Det jag behöver är att fokusera på skolan, läxor, betygen, framtiden, planer, ja allt! Jag har inte tid med denna känsla, även fast man kan tro att jag har all tid i världen. Men tyvärr så har jag inte det. För att jag ska få den framtid/utbildning som jag vill så måste jag folusera på nuet & framtiden, jag har inte tid att tänka tillbaka eller vad som hade kunnit vara annorlunda. Just nu upplever jag min dröm. Den har fått sin start & jag vill få en fortsättning på den. Det är de som är meningen med mitt liv. Mina drömmar. Jag vill uppleva dem innan jag dör. Jag vill känna att jag fått leva livet. För min dröm är mitt liv.

Idag har det varit en skapligt bra dag, även fast det var segt med matte i tre timmar tidigt på morgonen. Men, man får ju bara bra utav det! Så varför klaga liksom? Efter skolan kom jag hem & sov middag (!!) och vaknade runt 15-15.30 ungefär. Skönt att sova middag på fredagar och ändå kunna lägga sig sen och sova ut hela natten.

Btw, så är det exakt 5veckor kvar till sommarlovet, vi har ca 2-3 veckor på oss att klara alla kurser. Så det som behövs göras är att klara 2st matteprov och lämna in inlämningsuppgifter på idrotten så är jag helt godkänd i alla ämnen.

Inte nog med det så kom syster hem med en chockladask till lilla mig! Och en påse kurkisk peppar, hon känner mig.. Men dock så har jag givit bort nästan all chocklad och endast 4 små bitar återstår. Och vi får se om jag ger bort de också! (som jag antagligen kommer göra). Nej, men sånt gör en på lite bättre humör, även om hon tog mitt bio-presentkort och köpte detta ;) Men det kom som en överraskning & glad blev jag för det! Det är ju som sagt tanken som räknas.

 Ja, vad jag menar i rubriken får folk lista ut/se på egen hand. Tänker inte upplysa folk precis allt jag gör här på bloggen som vissa andra bloggare gör.. Tycker det kan vara så himla ointressant.

Btw, så var jag till hälsocentralen för att ta första vaccinationen utav livmoderhalscancer saken. Lillesyrran alltså ♥

När sköterskan skulle sticka henne så kollan hon på nålen och reser sig upp snabbt som ett skott oh springer i 190 längst bort i rummet och skriker "HELA SKA VÄL INTE IN??!". Snacka om att man fick sig ett gott skratt i alla fall..

Ja, så visar iaf termometern just nu. Dock så har grejersom mäter temperaturen ramlat ned på plåten, så ingen aning om hur många grader det är. Men varmt är det iaf!

Sitter på balkongen och solar lite innan det blir dags att bege sig till skolan för lite matte. Dock så sticker jag därifrån lite tidigare eftersom att jag ska vaccineras mot livmoderhalscancer. Kommer vara skönt att ha det gjort.
Dock så svimmade typ syrran när hon tog den, för såg hon lila.. Sen prickigt! Mycket att se fram emot för en som sist tuppade av efter ett vaccin, å som även tuppar av att se någon annan får spruta, typ i skallen. (som bror fick när han var bebis.) tur att det är över iaf.. :)

Som folket kanske ser så har jag gjort om min blogg & all text är stor.. Det var inte meningen att det skulle bli på det viset.. haha. Ska försöka fixa det! Så fort jag kan.

Annars så har det inte hänt så jättemycket idag, unnademig en lugn dag. Egentligen var det meningen att jag skulle ut å springa, fast jag latade mig istället, så springa får jag göra imorgon när jag vaknar. Känner att magen har svällt upp efter att jag varit lite onyttig denna vecka :/ Måste få ordning på det jag äter igen.. haha. Ska även dra ned på maten, äter mer än jag behöver så lika bra.

Sen så färgade jag håret igår kväll & det blev lite failat i bak, så jag får köra på backslick tills nästa vecka!

Och sedan så ska jag göra mig av med min Iphone typ om 1-2 veckor. Skönt! Så då kör jag med samsung igen! Så då kan jag smsa som vanligt + lyssna på all musik jag behöver. Har verligen saknat musiken på typ nationella proven osv.. Men det ska åtgärdas!

                                   

Högst upp på min lista av vad som jag ogillar mest i världen så är "När känslor sprudlar åt alla håll" på top 10 listan. Känner någon igen sig när man liksom faller, och sen inte faller utan man tar sig upp utan problem. Och sedan faller igen? Och då menar jag inte falla som falla. Jag menar mer som fall in love.
                    Att ena sekunden känna sig förälskad i en underbar person, och sedan typ avsky en idiot (fast det är samma person?). Att ena sekunden vara stensäker på vad du vill & andra vara helt osöker på vad du vill?
Jag avskyr livet när känslorna sprudlar såhär hemskt. Jag vet inte vad jag vill, fast jag vet vad jag vill. Men det är mest utav ren nyfikenhet, eller ja. Det är så svårt att förklara med ord.

Jag har nämnligen eventuellt en liten crush på någon. Med betoning på orden "eventuellt" & "liten". Eftersom att jag inte är säker. Känslorna ändras från minut till minut. När man liksom pratar med honom blir man glad. Även om denna person är ledsen så gör han mig glad, utan att han vet om det. Jag vill berätta för honom, jag vill inte berätta för honom. För tänk om jag berättar & sedan känner att det inte är sant, så blir det bara knas. Men han är ju bara för underbar. För bra för att vara sann. Jag har känt samma sak förut och det är den delen som gör mig som mest osäker. Så jag tänker vänta och se vad som händer istället. Om jag kanske får styr på känslorna & kan balansera dem.

Den som säger att utseéndet är kärlek vet inte vad kärlek innebär.

Av Något skäl så älskar jag denna låt - även om det är Bieber eller ej!

Mitt hår ser nu såhär nu för tiden... NÖJD!

Vi får se sen hur det blir med den saken!

Jag tänker inte beklaga (heter det så?) mig för varför jag inte har uppdaterat bloggen, som alla andra bloggare gör nu för tiden. Jag är helt enkelt mig själv och hoppar inte på någon sorts fånig trend.

Men om ni dessutom vill veta något så känner jag mig faktiskt lite modigare. Jag vågar cutta av mig mitt hår! Och det ska jag. Men efteråt vet jag inte om jag ligger på golvet och grinar krokodil-tårar - vilket jag vet att jag inte gör. Men jag känner mig redo, det känns mer som mig själv om jag skulle ha denna frisyr.
                    Men frågan är: Ska jag gå till frisör eller våga låta någon i klassen sätta sina händer i mitt hår och cutta det? Jag är bergsäker på att ingen av dem gjort nåt liknande, från att ha den längden jag har nu - till typ ingen längd alls. Vi får se!

Ska rekommendera en produkt i nästa inlägg också, spännande?

Ja, som ni ha sätt så har jag gjort om min blogg totalt. Och detta för att denna blogg ska få följa med mig genom min tid som en feg, blivande frisör. Men denna blogg ska jag uppnå mitt mål som är "Mitt liv som en modig frisör". Och jag vill redan nu rusa till mitt mål. Men jag måste först genomgå några år och öva mig på att våga.

Varför jag måste våga är för att jag vill bli mer säker på mig själv. Jag vill våga raka av allt mitt hår. Jag vill våga göra en galen frisyr. Jag vill våga göra en massa crazy frisyrer osv inom mitt framtida yrke. För det är dit jag ska nå med denna blogg & det är nu som jag vet vad jag vill med mitt liv. Och jag ska sträva efter mina mål.

Välkommen till min blogg!